Upp som en sol...

och ner som en pannkaka! Ja, så var det igår när jag vaknade och skulle resa till Köpenhamn. Jag packade med mig fika, en stickning( inte världens roligaste, men en som behövdes bli klar) och styrde kosan mot bussen. Bussresan gick perfekt, mycket stickat, trevligt prat, och förväntan på det planderade garnbutiksbesöket. Väl i Köpenhamn styrde vi våra steg direkt mot den utvalda butiken. Där var redan fullt med folk. Trångt, mysigt, massor av garn och gemytligt! Vi botaniserade runt säkert över 2 timmar innan vi hade bestämt oss.

Fram till kassan för att betala... Min kompis betalade sitt garn. Sedan var det min tur. HJÄÄÄÄÄLP! Kontokortet fanns inte i plånboken! Jag konstaterade snabbt att det nog sitter kvar i internetdosan hemma, eftersom jag förde över pengar kvällen innan.

Min kompis kom till undsättning och körde ner sitt kort i kortläsaren igen. PIIIIIIIIIIIP!

- Va, säger hon! Inga mer pengar på mitt konto???????

Vi fick snopet kliva åt sidan och ringa hem och reda ut ett och annat. Mitt kort låg mycket riktigt i tryggt förvar hemma på bordet. Min kompis som också hade fört över pengar dagen innan fick också konstatera att hon nog lyckats sätta in dem på fel konto.

Min kompis fick snopet lämna tillbaka sitt nyss inhandlade garn och be om att få pengarna tillbaka. Först blev hon nekad och kunde endast få ett tillgodokvitto! Men vi förklarade vårt prekära läge och fick då tillbaka pengarna.

Vi fick snopna lämna butiken utan garn men med glädjen att ha fått kännt och klämt på alla dessa underbarheter, och en info om att vi faktiskt kan lägga in en beställning via nätet när vi kommer hem. Vi lovade varandra att vi ska ha en riktig Danskeklväll med Kim Larsenmusik, vrålgod fika och beställarfingret i högsta hugg! Jag ser fram emot det!

Vad göra i Köpenhamn med endast 200 svenska kronor på fickan?

Vi kunde inte annat än skratta åt eländet!

När vi vandrade Ströget upp och ner smidde vi planer på hur vi skulle få tag i pengar...

Kanske lösa av någon av skylthållarna (män som står och håller skyltar som visar vilka butiker som finns på alla tvärgator) längs vägen?

Eller någon av oss kunde uppehålla någon av alla som sitter och spelar instrument och den andre kunde springa med de ihoptjänade pengarna... Inte riktigt fair play!

Ett tredje alternativ kunde vara att min kompis kunde ta fiolen av en fiolspelande herre och själv börja dra in pengar... Kanske inte heller speciellt schysst!

När vi skulle äta på ett ställe fick vi efter att ha studerat menyn ett bra tag veta att de inte tog emot svenska pengar, pust, bara att lämna stället... Det blev mat på "Börjes" (Burger king), de tog emot våra kära svenska riksdaler!

Efter att ha genomfört alla tiders billigaste Köpenhamnsbesök, vände vi kosan hemmåt vid 18-tiden, mera stickning och många goda skratt åt vad vi varit med om. Detta kommer vi att minnas i alla dagar...