tisdag 15 november 2011

Nu är det bara...


för mycket! Jag vill bara ställa mig och skrika!!!!! På jobbet är allting så snuttifierat, man hinner aldrig göra färdigt något, blir hela tiden avbruten... Känner att det jag gör inte tar fäste, frustration över att inte nå fram och få andra att förstå vikten av att kunna saker...Just nu vill jag inte vara lärare... men byt jobb då, kanske någon tänker... Om allting hade varit så enkelt hade jag gjort det!
Trösten i allt är att jag tränar som aldrig förr! Det är min övelevnadstategi just nu! Fast där finns också motgångar. Kände av baksida lår idag då jag körde sprintpass. Inte alls kul, man vill vara hel, kunna ta i allt man orkar, köra för fullt! Det blev massage och insmörjning när jag kom hem och varm yllehalsduk om benet. (Man kan använda halsdukar till mycket!) Mycket träning gör i alla fall att jag sover gott om nätterna för det mesta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar